Kulturellt strövtåg i hembygden

Tyvärr är det fortfarande så att jag känner en viss olust för att ge mig in i storskogen! Det har å andra sidan lett till att jag besöker områden som jag tidigare inte sett mycket av.

Det var minusgrader, molnigt och lite snöflingor dalade från skyn när vi började vår vandring.

Idag hade jag ett mål med vår tur och det var att komma fram till denna öppning!

Väl där fortsätta in genom öppningen för att se vad som väntade därinne! Kan säga att jag hade en liten hund i släptåg, som ihärdigt vägrade gå med. Jag blev utskälld för mitt infall och hon visste inte riktigt vilket ben hon skulle stå på! Hon kommer väl tänkte jag och fortsatte inöver. Kan säga att gången var ganska så mörk! Har använt blixt för att se hur gången ser ut i ljus.

Det var en mäktig syn när man kom in i den gamla nedlagda gruvan! Kom Bell efter? Nej då! Hon gnällde och klagade vid gruvgångens öppning, men in kom hon inte! Nästa gång får Z följa med så jag får fota i ro. Nu blev det några snabba foton och växla mellan olika objektiv var inte att tänka på.

När jag väl kom ut var det en liten hund som inte visste till sig av glädje! Allt eftersom vår kulturvandring fortskred skingrades molnen och det blev en riktigt fin em.

Det blev en siluett av Bellan i motljus

och en där det luktar något intressant.

Där jag parkerat bilen kunde jag njuta av denna helt otroliga blomurna. Vet inte vad man förvarat i den under gamla tider? Vacker är den!

Bilen väl skyddad av några riktigt gamla furor!

Må gott därute!

Den ljusnande framtid

Kors i taket! Idag hann jag ut en tur med Bell efter jobbet innan mörkret föll.

Det är Bell, jag och kameran som strosar fram! Idag på en plats jag ytterst sällan besöker, men som passade bra idag då turen blev kort.

Kan det vara den lilla röda bollen där någonstans i snön?

Ja den är fortfarande rolig! Tycker i alla fall vi!

Här förklaringen till den färgade snön! Vi hann hem innan mörkrets intåg och nu väntar en bunt skrivningar på att bli rättade. Det har de gjort ett tag nu så det är inget att be för!

Sköt om er därute!

Så blev det ändå lite till vinter

Det har kommit lite snö sista tiden, som (peppar,peppar) fått legat kvar. Kanske kan man hoppas på scooterspår och några soliga vinterdagar under februari! De där dagarna när mörkret faller allt senare och solen värmer! Det vill jag ha innan våren träder in!

Har du tänkt dig hitåt Matte?

Röd boll och fototräning även idag! Nu sitter skärpan, men det går inte in i min skalle att jag nu har en kamera där jag bör ta i med ISO när förhållandena är för mörka. Fegar på och måste ljusa upp, vilket leder till brus.

Nu dags för mat IGEN! Idag strimlad lövbiff som fräses med curry, chilli och vitlök. Därefter på med grädde, skivad purjolök, sambal olek, japansk soja, lite buljong samt salt och peppar. Kan det va nått?

Ha det därute!

Frostnupet

Idag var det 14 dagar sedan sista stugbesöket, så nu var det dags att kolla värmesystem och blommor. När vi var i trakten blev det också en riktig långtur i storskogen för Bellan och mig. Det var ett mycket speciellt ljus idag! Molnen låg lågt, dimman tät över höjderna och allt var frostnupet.

Vad jag njöt av att få vandra fritt i storskog! Bara spår av älg, rådjur, räv och hare!

Så många lukter och spår att undersöka i djupa skogen!

Vi var ute en stor del av dygnets ljusa timmar och nu dags för lite mat och en lat lördagkväll!

Ha det gott därute!

Hälsotimmar

På min arbetsplats har vi två timmar inlagt i arbetstiden för hälsa. Det innebär att vi under de timmarna skall göra något som främjar hälsan. Helst motionera! Så idag när vi för en gång skull fick en riktigt fin vinterdag, med blå himmel och kyla, kunde jag lämna jobbet några timmar tidigare och dra på tur med Bell.

Underbar dag! Nu när jag sitter här hemma i värmen blossar kinderna och jag undrar om inte solen tog!

För första gången på länge, ett ljus som gjorde att jag inte behövde skruva upp ISO och få korniga bilder. Den röda bollen glömdes hemma! Tur att bilen är full av allehanda hundgrejer!

Nu börjar jag äntligen få till den inställning som behövs för actionbilder! Idag använde jag mig också av mitt gamla teleobjektiv, som inte är lika raffinerat som det nya, plus att det har 100 mm längre brännvidd. Mitt nya tele skall ställas om ifall jag tar på långt eller nära håll och den omställningen är inte lätt att hinna när Bellis kommer rusande.

Riktigt nära kan hon komma när jag använder gamla telet, utan att det blir allt för suddigt!

Skönt med fredagkväll! Så uppskattat när man jobbar! Lite matlagning och frågelek framför ”På spåret”, är nog vad som blir fortsättningsvis denna dag!

Ha en skön fredagskväll därute!

Stopp, stanna tiden!

Fem år idag sedan den här sötnosen kom till världen! Tiden går för fort! Jag kan inte begripa att den här charmiga livskamraten varit i mitt liv i hela fem år. Nu vill jag bromsa tiden framöver!

Så följsam och go, men samtidigt så påhittig och full i sattyg! Jag brukar säga till mina vänner att Bell har kommit in i mitt liv för att jag inte skall bli gammal i förtid. En del av mina snabbreplikerande vänner har då svarat; ”Ja eller för att du skall bli gammal i förtid”

Här ett år gammal tillsammans med brorsan. Jag försökte ta en fin syskonbild av paret! Ni kan ju bara slänga ett öga på Bellan så förstår ni hur det gick!

Här två år och lekandes med Abbe! Hur tossig denna lilla hund har varit mellan varven, har hon så många gånger förvånat mig med sitt sans och förnuft. Exempelvis har hon anpassat sig helt otroligt i lek med unga och små hundar. Pärlan!

Den här bilden av Bell älskar jag! Den kanske inte är perfekt, men den beskriver den fart och fläkt som finns i denna hund, samt hennes totala närvaro när koncentrationen sitter.

Vad gillar Bellis här i livet? Mat förstås, kel, snö och turer!

Inte att förglömma, arbete och träning! Även om jag bestämt mig för att lägga tävlingar på hyllan kommer vi fortsätta träna. Högre och elitmomenten skall sitta där! Både Bell och jag behöver utmaningar så fortsätta jobba med både det ena och andra gör vi.

Ni som följer denna blogg vet också att den lilla ”damen” är en riktigt glad tokfia. Så många skratt och så mycken glädje hon fört in i mitt liv!

Att hon i mina ögon är vacker som en dag är en ytterligare bonus! Stort grattis till Bellan och alla hennes syskon på fem-årsdagen!

Ha det därute!

Fotokatalogiserande

Ja det är vad som upptar den tid jag får över från jobb, hunderi och vardagspyssel. Oj vad jag rensar och vad jag katalogiserar. Det är faktiskt riktigt roligt! Jag har gått igenom bildarkivet från 2007 och framåt och det kändes verkligen som en tidsresa. Så många minnen som gjorde sig påminda när de helt plötsligt uppenbarades på bild.

Här Bellan från förra vintern! Då kunde man prata om vinter! Snö, kyla, sol och blå himmel! I loved it!

Lite till snö har vi i år också, men någon vinter i verklig mening är det inte. En fördel är att man tar sig ut till fots i skogen, men det är inte mycket att ha när olusten för varg finns där. Imorgon skall det ändå bli av! Har hört av andra skogsvandrare att det finns ett ganska stort skogsområde där man inte sett vargspår denna vinter. Det får det bli!

Den tuffa lilla hunden! Undrar vad hon har i näsan här?

Mycket stadsvandring blir det också! Vackert men inte så befriande!

De här vyerna tilltalar mig mer!

Sköt om er därute!

En vacker dag

Idag bjöds det på solsken och trött som jag är att halka runt på stadsgator bar det iväg en bit utanför stadsgränsen.

En som verkligen njöt var Bell. Nu slapp hon höra min evinnerliga klagolåt! ”Ta det lugnt! Det är halt! Men för i h-e hör vad jag säger!” Medan jag hasar fram i ultrarapid trots dubbar! Bara att konstatera att det nog inte blir mycket till vinter i år. På bilden ovan Bellan i jaktposition! Vad är det hon jagar månde?

Jaså en röd liten boll! Den hade vi mycket roligt med idag! Nästan enda möjligheten att träna att ta foto av henne! Något att kasta långt bort så jag får avståndet och lite till action i bilderna. Det är inställningarna i actionbilder jag måste träna på för att få till det med nya kameran. En del bilder sitter, andra inte! Lägger ut ändå!

Idag besökte vi skogen igen, men ut till storskogen tog vi oss inte. Det får vänta någon månad till!

Innan turen städade jag bort julen. Konstigt att det går så lätt att plocka fram den och så otroligt tråkigt och jobbigt att plocka bort den. Nu är det i alla fall gjort och våren med ljuset kan sakta men säkert bli verklighet.

Ha en riktigt skön helg därute!

Vårkänslor

Ja, jag vet det låter helt konstigt att ha vårkänslor den 11/1. Men faktum är att när jag gick från jobbet idag spelade talgoxen sin vårmelodi för mig. Idag halvdag, så A och jag möttes med hundarna för en långtur. Vi var ute i 2.5 timme i strålande solsken. När vi så småningom tog en vilostund med näsorna vända mot solen, värmde den så gott. Man undrar hur det är möjligt?

Det blev en vandring utefter kanalen! Hade riktat in mig på att fota hundar idag, men Kito hade gjort sig lite illa i ett ben så A ville ha honom kopplad. Får bli en annan gång! Istället blev det några naturvyer från dagen.

Det blev någon bild på Bellan i all hast med kameran inställd på stilleben. Inte bästa kvalite, men måste väl få med en hundbild annars får jag snart döpa om denna blogg.

Från det ena till det andra! Jag känner fortfarande inte för att bege mig ut i storskogen! Vill inte se mer spår av vargflockar! Kanske har jag fått förklaringen till att jag på så kort tid sprang på så många vargspår.

Läste häromdagen att januaris fullmåne kallas vargmåne. Det visar sig att det är indianerna som döpt januaris fullmåne till just vargmåne. Under januari var vargflockarna ihärdiga i sökandet efter mat och befann sig ofta i närheten av byarna, där man kunde höra deras ylande. Så kanske är det så att alla vargar har en period när de vandrar mycket och nära bebyggda områden, så här i januari.

Ha det gott därute!

Vargfrågan?

Den här bloggen är som sagts tidigare inte tänkt som en sida med plats för mina politiska åsikter. Efter sista veckans påtagliga närhet av varg måste jag ändå skriva något om det. Vargfrågan är en het politisk fråga inte bara i mina hemtrakter, utan i hela Sverige. För eller emot? Frågan utpekas ofta i medier som vargkramare gentemot varghatare. Själv tycker jag inte att vi som människa har rätt att utrota en levande art för att de stör oss. Samtidigt tycker jag inte om att bli allt för begränsad i mitt liv. Med vargflockar så nära inpå mig i min vardag och sättet det påverkar mig får mig naturligtvis att fundera.

Vågar jag utmana ödet bryr jag mig inte om spår av vargar i närheten och kan få se Bell i en sådan situation som ovan. Det vill jag naturligtvis inte och slår till reträtt som jag gjort vid de två sista försöken till friluftsliv. Vargen är ett rovdjur inte att förglömma och hunden är en konkurrent och byte.

Dessa vackra och smarta djur, anfäder till våra tamhundar, har naturligtvis en plats i vår natur. En sak som jag ändå tror är nödvändig både för vargen och för oss är vargjakten. Vargen måste sky och rädas varje doft av människa! Blir den för närgången kommer tjuvjakten ta extrema proportioner och folket i de vargtäta områdena kommer ge sitt tysta medgivande. Något som slagit mig under mina funderingar är att vi inte har någon kunskap med oss från tidigare generationer hur vi skall förhålla oss till varg. Vi vet ju att vargen utrotades av våra förfäder, men vi vet inget om den kunskap de samlat på sig om människa och varg i samspel. Vargen återkom till våra trakter för ca 30 år sedan så både min generation och några generationer bakåt har varit vana att röra sig i skog och mark utan att tänka på rovdjur.Vargen är ett skyggt djur och möjligheten att stå öga mot öga med en varg är inte stor, men de rör sig också tidvis mycket nära och inne i befolkade områden.

Har varit inne på en del sidor som skriver om varg och det blir mer än påtagligt att de som förespråkar förbud mot vargjakt är människor som inte bor i de vargtätaste områdena. Det är naturfantaster som åker ut en helg för att tillsammans med någon naturkunnig person spåra varg och tycker det är häftigt värre. Det är det! Men för oss som bor i de här områdena begränsas livet!

Ha det därute!